Pessoabettet är en välkänd variant bland hissbetten, som är utformade för att själva mundelen ska kunna höja och sänka sig lodrät längs med bettringarna. Vid ett tygeltag kommer mundelen att höja sig upp mot mungipan, samtidigt som sidostycket kommer att pressas
Läs mer
framåt/nedåt och i sin tur ge ett tryck på hästens nacke. Pessoabettet är utformat med en liten ring överst som sidostycket fästs i, en stor ring i mitten och en eller två små ringar under den stora. Hur skarpt bettet inverkar beror på i vilken av ringarna man fäster tygeln. De små ringarna nedanför den stora kan man säga motsvarar skänklarna hos hävstångsbettet. Ju längre skänkel eller ju längre ner man fäster tygeln, desto skarpare blir bettets inverkan. Till pessoabettet använder man oftast två tyglar eller delta.
Så fungerar det
Om man tittar på ett pessoabett från sidan vid en förhållning, så kan man se att ringarna nedanför den stora ringen rör sig bakåt/uppåt och den lilla ringen ovanför den stora rör sig framåt/nedåt. Den rotationen gör så att sidostycket hänger med framåt nedåt och i sin tur ger ett tryck på hästens nacke. Skillnaden här mot ett vanligt tränsbett där sidostycket sitter i samma bettring som tygeln är att på tränsbettet blir sidostycket slakare när man tar i bettet. Hissbett och pessoabett är inget för nybörjaren utan kräver en rutinerad ryttare för att komma till sin rätt och inte riskera skador på hästen.Skillnaden mot hävstångsbett
Den främsta skillnaden mellan hissbett och hävstångsbett är att hissbetten inte är försedda med någon kindkedja eller curbstrap som förekommer i olika variationer hos hävstångsbetten. Kindkedjan finns till för att mildra hävstångseffekten, fördela trycket och begränsa hur stark hävstångsverkan kan bli. På pessoabettet kan man dock fästa en rem i de översta små ringarna som man låter löpa bakom hästens käke, detta blir då motsvarande kindkedjan som beroende på hur hårt den fästs kan begränsa hävstångseffekten.