Fullcheekbett är det internationella namnet på det som vi i Sverige benämner som bett med parerstänger. Ett fullcheekbett finns i många varianter och är i grunden likadant som ett vanligt tränsbett, med undantaget för den extra funktionen som utgörs av parerstängerna.
Läs mer
Bettet består av en “vanlig” mundel och de utmärkande bettringarna som är försedda med parerstänger. Mundelen kan vara till exempel tvådelad, tredelad, rak, med eller utan tungfrihet och så vidare. Det är alltså bettringarna som skiljer fullcheekbettet från ett vanligt bett, då de är försedda med parerstänger längs med utsidan av hästens mun. Parerstängerna stabiliserar bettets läge.
Fullcheek hindrar bettet från att glida för långt i sidled
Det som utmärker fullcheek är just de så kallade parerstängerna på utsidan som ligger an mot utsidan av hästens mun. Detta sker genom att en rak stång sträcker sig längs med bettringen både ovanför och nedanför, längs med utsidan av hästens mun. Vanligtvis sträcker sig stången ungefär 6-7 centimeter både uppåt och nedåt och funktionen är att den hindrar bettet (eller bettringen) från att glida för långt igenom hästens mun eller åka innanför mungipan på grund av tygeltag från motsatt sida. Funktionen med fullcheekbett är att parerstängerna hjälper till att hålla bettet stadigt på plats i hästens mun. Vid ledande tygeltag hjälper parerstången till att ge ett jämnt tryck på den motsatta utsidan av hästens mun och man riskerar inte att bettet glider för långt i sidled i munnen.Hur och när används fullcheekbett?
Många som jobbar med unghästar tycker att fullcheek är ett bra och snällt bett som hjälper unghästen att förstå vad tygeltag innebär. Det sägs att fullcheek ger en bra upplevelse för den unga hästen när man introducerar den för bett i munnen, eftersom detta bett ligger stilla och stadigt i hästens mun och man riskerar inte att “dra igenom” bettet för långt åt något håll. Hästar med känsliga mungipor eller oroliga munnar, hästar som “leker” med bettet eller eller något annat som kan orsaka att kontakten blir ostadig kan hjälpas av ett fullcheekbett. Parerstängerna ska ligga tätt intill hästens mungipor för korrekt tillpassning.
